Stigs betraktelser: Besiktningens syfte

Av Stig Hedberg

Avsnitt 2

Besiktningens syfte

Som berörts i föregående avsnitt har besiktningen ett grundläggande, centralt syfte och detta gäller egentligen alla besiktningar. De olika besiktningsformerna kan sedan sägas uppfylla detta syfte under olika förutsättningar och detta skall beröras när vi detaljgranskar de sex olika besiktningsformerna.

Syftet med besiktningen är alltså att med iakttagande av parternas rätt undersöka om – i vad mån - entreprenaden uppfyller kontraktsenliga fordringar. Parterna har träffat ett avtal som på ett eller annat sätt reglerar hur det av ent-reprenören utförda arbetet – entreprenaden - skall se ut, fungera etc. för att motsvara de krav som beställaren uppställt och entreprenören åtagit sig leva
upp till. Det är alltså parternas avtal – inklusive dels AB, dels under entreprenad-tiden avtalade ÄTA-arbeten – som fastställer vilka krav beställaren har rätt att ställa. Det bör betonas att varje ÄTA-arbete rimligtvis skall bygga på ett avtal – normalt en beställning från beställarens sida. Om det föreligger en avvikelse från kontraktshandlingarna och entreprenören hävdar att avvikelsen är ett ÄTA-arbete – kanske att ett visst arbete skall avgå – måste besiktningsmannen ha rätt att kräva att entreprenören – om inte parterna är ense – bevisar sitt påstå-ende. I annat fall måste avvikelsen noteras som ett fel.

Besiktningsmannen skall alltså med parternas avtal som underlag undersöka om det vid besiktningen föreliggande resultatet uppfyller de avtalsenliga kraven. Detta har uttryckts just i orden ”iakttagande av parternas rätt” och däri ligger att det är parternas avtal som utgör grunden för besiktningsmannens arbete, inte vad han tycker att det borde vara. Även om det kan tyckas vara beställarens rättigheter – att få en kontraktsenlig entreprenad – som är det väsentligaste har även entreprenören rättigheter. Grundläggande är givetvis att entreprenaden uppfyller kontraktsenliga fordringar men redan här ligger att besiktningsmannen inte får ställa krav på entreprenaden som inte framgår av parternas avtal. Vidare finns regeln i 5 § 18 som ger entreprenören rätt att under vissa förutsättningar befrias från avhjälpandeansvar, en rättighet som besiktningsmannen skall pröva även om entreprenören – kanske av okunnighet – inte har begärt det.

Att iaktta parternas rätt innebär som grundläggande förutsättning att besikt-ningsmannen är väl insatt i parternas avtal inklusive beställningar eller liknande avtal om ÄTA-arbeten. Det måste ligga i parternas intresse att besiktningsman-nen får information om avtalade förändringar bl a och särskilt ÄTA-arbeten. Vidare måste besiktningsmannen ha goda kunskaper om bl a och inte minst tolkningsreglerna i AB. Besiktningsmannen måste också beakta sin skyldighet att i utlåtandet påtala vad som brukar benämnas bristfälligheter – 7 § 13 st 1 – varom mera i kommentar till denna paragraf. Även om en sådan anteckning är negativ med beställarens ögon är besiktningsmannen skyldig att göra en sådan notering för att på rätt sätt iaktta parternas rätt. Och denna skyldighet gör att det knappast kan vara lämpligt att konstruktören är besiktningsman.

Besiktningsformer

AB innehåller ett antal olika besiktningsformer som var och en har ett särskilt syfte inom ramen för det som är varje besiktnings mening – att undersöka, pröva om entreprenaden uppfyller kontraktsenliga krav.

Förbesiktning
Kap 7 § 1

Av paragraftexten framgår att det skall föreligga vissa bestämda förutsättningar för att part skall ha rätt att påkalla förbesiktning och båda parterna har alltså denna rätt och har därmed rätt att få en förbesiktning genomförd. Eftersom det i normalfallet är beställaren som låter ombesörja besiktning – utse besiktnings-
man, kalla till besiktning, göra entreprenaden tillgänglig för besiktning etc. – kan han ju rimligtvis alltid få till stånd en besiktning. För att beställaren inte skall kunna hindra entreprenören från att få en förbesiktning till stånd genom att vägra
utse besiktningsman har genom regeln i 7 § 7 st. 2 fått möjlighet att utse besiktningsman.

Emellertid kan situationen uppstå att beställaren påkallar en förbesiktning och entreprenören hävdar att ingen av de i paragrafen uppräknade förutsättningarna föreligger och då ställs den av beställaren utsedde besiktningsmannen inför ett dilemma. Skall han vägra att genomföra besiktningen eller genomföra den och överlåta åt entreprenören att föra någon form av talan mot besiktningen? BKK har tydligen knappast förutsatt denna situation och möjligen har frågan enbart akademiskt intresse men den borde beaktas. I ett normalfall torde även entrep-renören vara betjänt av att eventuellt föreliggande fel blir konstaterade vid förbe-siktningen och kunna avhjälpas vid ett lämpligare tillfälle än kanske efter en slut-besiktning. Särskilt punkterna 1 och 2 avser fall där det för bägge parter kan vara av intresse att få fel konstaterade och avhjälpta.
Den för entreprenören negativa situationen kan uppstå där han misstänker att beställaren försöker driva igenom en tolkning av parternas avtal som innebär ett omfattande, av entreprenören icke kalkylerat, arbete som entreprenören anser inte vara del av kontraktsarbetena Oavsett i vilken form ett sådant krav fram-ställs – genom kontrollantanmärkning, genom ett direkt framfört krav eller genom en förbesiktning torde entreprenören inte ha annat val än att utföra arbetet enligt beställarens krav men göra det under protest och hävda att fråga är om ett ÄTA-arbete – som han ju är skyldig att utföra – se Kap 2 § 2. Han kan naturligtvis protestera och föra talan mot besiktningsutlåtandet, färdigställa ent-reprenaden enligt vad han anser vara kontraktsenligt och få felanmärkningen vid slutbesiktningen med en talan mot denna. Här måste då observeras regeln i 5 § 17 om skyldighet för entreprenören att avhjälpa i besiktningsutlåtande noterade fel med de följder som uppkommer om så inte sker. Och av Kap 9 § 2 framgår att entreprenören inte har rätt att avbryta entreprenaden i avvaktan på en tvist-lösning.

Om fråga är om en förbesiktning med stöd av punkten 3 kan ju beställaren bestrida rätten till besiktning, entreprenören utse besiktningsman och denne då överväga om rätt till besiktning föreligger samt, eventuellt, vägra att genomföra den. Detta kan knappast utläsas av text i AB men om det är avsiktligt utelämnat eller inte framgår knappast – men ges det någon annan lösning? Inget sägs emellertid om besiktningsmannen – eller någon annan – skall pröva denna fråga. Där gäller det alltså för entreprenören att innan han utser besiktningsman se till att denne är beredd att genomföra besiktningen något som alltså får bli rådet inför varje situation där det skulle föreligga en risk att motparten bestrider rätten till att påkalla förbesiktning.

Den juridiska konsekvensen av en förbesiktning är vanligtvis att entreprenören ställs inför skyldigheten, fastställd i 5 § 17 – som skall behandlas senare – att avhjälpa felet. Av detta följer alltså att besiktningsmannen skall undersöka före-komsten av fel och notera dem i utlåtandet eller i bilaga till detta.

I övrigt skall alla formaliteter som gäller för besiktningar efterlevas givetvis i ”tillämpliga delar”. En förbesiktning kommer i normalfallet att avse en viss del av
entreprenaden och det är viktigt att det av utlåtandet klart framgår vilken del av entreprenaden som varit föremål för förbesiktningen.

Det bör påpekas att förbesiktningen inte har den – numera i sig begränsat – avskärande verkan på rätten att därefter påtala fel som ligger i slutbesiktningen. Teoretiskt skulle man ju kunna åberopa 7:11 andra st men det skulle ju bli meningslöst med hänsyn till beställarens rätt att efter en slutbesiktning påtala alla fel. Således kan beställaren eller besiktningsman realiter vid en slutbesikt-ning ta upp fel som missats vid förbesiktningen och förmodligen har detta varit BKK:s avsikt.
Det kan inte anses föreligga någon form av skadeståndsrätt från entreprenö-rens sida avseende den merkostnad som han kan drabbas av genom att ett felavhjälpande blir mera kostnadskrävande om felet påtalats först vid slutbe-siktning i stället för vid förbesiktningen. Förutsättningarna för att tillämpa 5:15 torde normalt inte föreligga vid förbesiktningsstillfället. Ytterst är det ju faktiskt entreprenören själv som skall se till att åstadkomma en kontraktsenlig entrepre-nad.

Beträffande punkten 3 kan sägas att den väsentliga betydelsen av en förbe-siktning ligger i att den – rimligtvis – också måste utvisa om det föreligger skador på entreprenaden vid besiktningstillfället. Om det vid slutbesiktningen förekom-mer skador på entreprenaden har entreprenören i vart fall viss hjälp om han vill hävda att dessa skador uppkommit efter förbesiktningen och därmed vid ibruk-tagandet och att skadorna är en följd av ibruktagandet och att entreprenören således – se 5 § 2 – inte är ansvarig för sådana skador.

När det gäller de särskilda skäl som anges i punkt 4 är det givetvis alltid att rekommendera att beställaren redan i AF-delen skriver in om han önskar genomföra någon form av produktionsanpassad, rullande besiktning i form av förbesiktning(ar) eller någon form av normerande besiktning. Om entreprenören utan protest godtar AF-delen som avtalshandling har parterna i avtalet fastställt grund för förbesiktning.

Det förekommer att konsulter av någon anledning – vanligtvis okunnighet – i stället för en regelrätt förbesiktning gör något som kallar ”syn” eller liknande och upprättar någon slags protokoll eller annan handling över denna syn. Den rätts-verkan som är förenad med en korrekt besiktning inträder inte och det är ytterst tveksamt om denna syn har någon som helst mening. Dock kan det tveklöst hävdas att om ”syneförrättaren” noterar eller borde ha noterat fel och sedan inte vid en eventuell slutbesiktning kontrollerar om felet avhjälpts löper beställaren i vart fall en viss risk att sedan inte kunna påtala felet – ett icke dolt fel.


Slutbesiktning
Kap 7 § 2

Slutbesiktningen kan sägas ha två väsentliga syften.
Ett är som vid alla besiktningar att fastställa om entreprenaden uppfyller kont-raktsenliga fordringar d v s är utan fel.
Ett är att fastställa huruvida entreprenaden kan godkännas eller icke och med godkännande följer en rad rättsverkningar varom mera vid behandling av 7 § 12.
Här skall särskilt behandlas frågan om när slutbesiktning skall genomföras och begreppet besiktningsplan och kompletterande slutbesiktning.

Vi utgår från normalfallet att slutbesiktningen verkställs av en av beställaren ensam utsedd besiktningsman.
Enligt 7 § 2 st. 2 skall slutbesiktning som huvudregel verkställas ”vid kontrakts-tidens utgång” under förutsättning att entreprenaden då är färdigställd.
Om entreprenaden är färdigställd vid kontraktstidens utgång skall således slut-besiktning verkställas då. Om alltså entreprenaden är färdigställd vid kontrakts-tidens utgång den 31 maj år X skall med textens formulering slutbesiktningen verkställas den 1 juni samma år. Och då inträder en intressant fråga nämligen den om besiktningen måste verkställas på en dag, något som många besikt-ningsmän tycks tro oavsett entreprenadens omfattning vilket ju är en orimlighet. Frågan blir då om det är tillräckligt att man börjar vid kontraktstidens utgång och, sedan, hur länge får besiktningen vara, hålla på, en fråga som har betydelse med hänsyn till 7 § 12 st. 7. När kan entreprenören hävda att besiktningen inte verkställts inom föreskriven tid när det faktiskt inte finns någon regel som före-skriver rätt tid för besiktningen? Det borde nog ha övervägts att ha en regel som anger att slutbesiktningen skall påbörjas omedelbart eller inom skälig tid efter kontraktstidens utgång och vara genomförd inom skälig tid efter påbörjandet. Vid bedömningen av skäligheten får hänsyn tas till entreprenadens omfattning.
En fråga som bör beaktas är att om entreprenaden realiter är färdigställd vid kontraktstidens utgång den 1.10 år X men besiktningen – med rätt eller inte – avslutas med godkännande den 1.11 år X föreligger ingen försening. Försening relateras enbart till färdigställandet, när entreprenaden är så färdigställd att den borde kunna godkännas den dagen.

En besiktningsplan kan eliminera mycket av denna problematik eftersom en form av ”rullande” besiktning kan leda fram till att entreprenaden i princip är besiktigad vid kontraktstidens utgång.

Om en entreprenad inte är färdigställd vid kontraktstidens utgång – på grund av försening eller tidsförlängning – skall slutbesiktningen verkställas utan dröjsmål efter det att entreprenören anmält att entreprenaden är färdigställd. Och utan dröjsmål innebär en kort respit där hänsyn får tas bl a till entreprenadens om-fattning. I övrigt gäller vad ovan sagts om tiden för genomförande av besikt-ningen.
Regeln säger sedan att besiktningen skall verkställas när entreprenaden är färdigställd och färdigställd är alltså en entreprenad när den är så färdigställd att den kan godkännas vid en slutbesiktning och det blir ju normalt entreprenören
som avgör när han anser entreprenaden vara färdigställd. För att slippa genom-föra en slutbesiktning av en uppenbarligen inte färdigställd entreprenad har besiktningsmannen möjligheten att avbryta besiktningen – 7 § 12 st. 5.Detta är väl det enda ”straff” som entreprenören drabbas av även vid en medvetet oriktig färdiganmälan – han får betala för den avbrutna slutbesiktningen och drabbas naturligtvis också i normalfallet av förseningsvite.

För att ge beställaren skälig tid att förbereda slutbesiktningen har införts en skyldighet för entreprenören att i god tid underrätta beställaren om när entrep-renören beräknar ha entreprenaden färdigställd för besiktning. En underlåten sådan underrättelse kan rimligtvis innebära att beställaren kan hävda att han behöver ytterligare tid för att genomföra besiktningen – att den inte kan verk-ställas vid kontraktstidens utgång resp. utan dröjsmål efter slutlig färdiganmä-lan.

Besiktningsplan

BKK har med AB 04 – som en närmast oundviklig konsekvens av att fenomenet redan funnits länge – infört begreppet besiktningsplan men närmast antydnings-vis. Begreppet finns i begreppsbestämningarna och nämns i förbigående i 7 § 2.
I kommentaren till denna paragraf nämns också begreppet fortlöpande besikt-ning utan närmare förklaring.
Det finns redan ett antal skrifter som berör det tekniska genomförandet av besikt-ningsplan t ex i form av fortlöpande besiktning, produktionsanpassad besiktning och till dessa skrifter hänvisas.

Beträffande juridiken bör erinras om några frågor.
Texten i 7 § 2 antyder att parterna genom en besiktningsplan kan ha avtalat om hur besiktning enligt besiktningsplan skall genomföras och om att man kan avta-la om en fortlöpande besiktning. Härmed torde det vara fastslagit att BKK förut-satt att en besiktningsplan skall vara en del av entreprenadavtalet.
Enklast torde vara att beställaren redan i AF-delen under AFC.7 skriver in en redogörelse för hur slutbesiktningen skall genomföras och därmed blir – om inte entreprenören uttryckligen reserverat sig mot AF-delen i detta avseende – AF-delens besiktningsplan avtalad. Ett alternativ är att parterna gemensamt – kanske på någons förslag – uttryckligen avtalar om innehållet i besiktningspla-nen.

En fråga av intresse är då vad som händer om beställaren under entreprenad-tiden presenterar en besiktningsplan som alltså blir en överraskning för entrep-renören eftersom parterna inte avtalat om den. Eftersom det trots allt är i bestäl-larens huvudintresse att genomföra en slutbesiktning måste han rimligtvis ha rätt att genomföra den på det sätt som han finner lämpligt t ex som en fortlöpande besiktning och då kan entreprenören knappast med någon form av rättslig verkan vägra acceptera den av beställaren framlagda besiktningsplanen. Däremot kan man hävda att besiktningen blivit mer omfattande, innefatta fler besiktningstillfällen mm och därmed mer kostnader än vad entreprenören haft anledning att förutsätta och därmed kan det finnas ett utrymme för en särskild
ersättning, Det rättsliga stödet är visserligen ganska tunt eftersom vare sig 1 § 7 eller 8 kan synas direkt anpassad och 1 § 6 talar om lämnade uppgifter medan fråga är här om en utelämnad uppgift. Dock kan sägas att om inget annat sägs i AF-delen om genomförande av besiktning måste kunna förutsättas att den skall ske i ett sammanhang sedan entreprenaden färdigställts och denna uppgift blir ju felaktig om beställaren genomför en besiktningsplan med ett antal besikt-ningstillfällen med därav följande kostnader för entreprenören i form av deltagande, handräckning etc.

En fråga som BKK inte behandlar är hur felnoteringar skall redovisas om den rullande besiktningen inte genomförs som ett antal förbesiktningar vid vilka ju skall upprättas utlåtande.
Om man i stället gör något som man brukar kalla delbesiktningar – borde kanske vara delar av slutbesiktningen – måste man finna en form för att redo-visa noterade fel och fastställa tidpunkt för avhjälpande av dem, en tid som bör vara mer begränsad än enligt regeln i 5 § 17. Regler av denna art bör således finnas i parternas avtal som en del av besiktningsplanen, en besiktningsplan som nog borde upprättas av besiktningsmannen som ju den kloke beställaren engagerar redan när upphandlingen skall ske.

Som en ytterligare eftergift åt verkligheten har i 7 § 2 tagits in begreppet kompletterande slutbesiktning givetvis utan närmare kommentarer eller förklaringar.
Den i sig sunda tanken är att man måste konstatera att vissa frågor som skall prövas vid en besiktning inte kan prövas förrän man t ex har verkliga yttre förhållanden. Inom standardavtalet ABA har man begreppet prestandaprov som regelmässigt görs efter det att anläggningen blivit föremål för provdrift med avlämnande – närmast motsvarande godkännande slutbesiktning. Även en entreprenad och inte minst en totalentreprenad kan behöva bli föremål för kompletterande prövningar som inte kan utföras förrän vid rätt årstid, anlägg-ningens drifttagande etc.

Parterna kan alltså då träffa avtal – en överenskommelse – om att berörd del av entreprenaden skall göras till föremål för kompletterande slutbesiktning. Inget sägs om hur och när överenskommelsen skall träffas men även här borde den kloke beställaren se till att redan i AF-delen skriva in vad som skall bli föremål för kompletterande slutbesiktning. Frågan blir annars om entreprenören i avsak-nad av överenskommelse kan vägra beställaren att genomföra en slutbesiktning med efterföljande kompletterande slutbesiktning(ar).Samtidigt blir ju en sådan vägran meningslös med rätten att påtala fel efter slutbesiktningen och rätten att alltid påtalade renodlade funktionsfel ( ABT 7:11 ).
Möjligen skulle entreprenören kunna hävda att eftersom inget avtalats om kompletterande slutbesiktning(ar) måste slutbesiktningen anses ha omfattat hela entreprenaden vilket i så fall då också gäller godkännandet. Men som ovan an-tytts: Eftersom de fel som endast kunnat upptäckas vid den kompletterande slutbesiktningen och denna görs inom de första 6 – eller 18 månaderna - efter slutbesiktningen omfattas de ju ändå av reklamationsrätten.
Är fråga om en totalentreprenad torde regelmässig fråga vara om renodlade funktionsfel där slutbesiktningen inte har någon avskärande verkan.

I 7 § 2 st 3 sägs att – beslut om – kompletterande slutbesiktning i normalfallet inte skall utgöra hinder för godkännande. Fråga är då om detta godkännande skall omfatta även den del/de delar som skall bli föremål för kompletterande slutbesiktning(ar) så att även de blir avlämnande, garantitiden börjar etc. Så borde rimligtvis vara fallet i vilket fall annars dessa delar måste göras till huvud-delar.
Någon rätt att undanta någon del av entreprenaden från godkännande föreligger faktiskt inte – något som många besiktningsmän tycks tro.
Eftersom BKK lämnar parter och besiktningsmän utan vägledning måste frågan övervägas redan innan beställaren formulerar AF-delen så att det föreligger ett entydigt avtal som reglerar dessa frågor.

Om det verkställs kompletterande slutbesiktning skall den utföras under iakttagande av alla de formaliter som gäller för varje besiktning med kallelse, utlåtande etc. Det känns tveksamt om något godkännande skall lämnas och i vart fall skall det inte ske om godkännandet lämnats vid den ”riktiga” slutbe-siktningen. Skulle däremot den kompletterande slutbesiktningen avse något som markerats som huvuddel – vilket i så fall egentligen är fel - skall frågan om godkännande prövas och vid ett godkännande avlämnas delen först då och den får alltså en egen garantitid.

En ytterligare fråga handlar om hur man skall göra med kontraktssumman. Bör någon del innehållas till dess resultatet av den kompletterande slutbesiktningen föreligger?
I så fall bör detta vara en del av parternas avtal, av betalningsplanen och redovisas redan i AF-delen. Detta tillhör dock inte ämnet för denna skrift.