Nyheter och tendenser i AMA Anläggning 10

Av Per Vestman Foyen advokatfirma

AMA Anläggning 10 innehåller uppdateringar bl a avseende borrning och
bergschakt och öppnar upp för att upphandla funktions- och totalentreprenader på AMA Anläggning.
Här ges även exempel på tolkningsproblem i AMA och MER Anläggning
som kan ge rätt till tillkommande ersättning för entreprenören.



Tätare uppdateringar

Sedan 50-talet har referensverken AMA (Allmän- Material och Arbetsbeskrivning)utgjort ett inom den svenska byggsektorn väl förankrat
system för att upprätta tekniska beskrivningar. En separat AMA för anläggning (tidigare Mark) finns sedan 1972. AMA Anläggning, med tillhörandeRåd och Anvisningar (RA) samt Mät- och Ersättningsregler (MER), har nu uppdaterats från 2007 års utgåvor och kom ur trycket i början av april 2011. Intervallen föruppdatering av AMA Anläggning har därmed kortats till tre år. Svensk Byggtjänst som ger ut de olika AMA-publikationerna, harbestämt att revidering inom alla AMA:s fackområden numer ska ske vart tredje år.Nya koder för byggnadsverkAMA Anläggning 10 har uppdaterats med de nyheter som publicerats i AMA-nytt fram till nr 2 2010. En ytterligare
nyhet är att det införts koder och rubriker för byggdelar och byggnadsverk. Exempel på byggnadsverk är vägar, broar och pumpstationer, se kod BVi RA. En byggdel är typiskt sett en sammansatt del i en anläggning som till exempel bärverk eller överbyggnad, se kod 0 i RA. Syftet med de nya begreppen är att vid totalentreprenader ge beställaren möjlighet att i en AMA-kod föreskriva ett eftersträvat resultat och/eller funktion men lämna upp till anbudsgivaren att projektera arbetet. Dock kunde man inte komma fram till texter som stod för ”gängse standard” avseende byggdelar och byggnadsverk i AMA varför man stannade för att bara i RA ange överordnade koder och rubriker.

Anpassning till nya borrtekniker

Andra områden där AMA Anläggning uppdaterats är inom bergschakt, pålning och vegetationsytor. Inom bergschakt är det framförallt den tekniskautvecklingen inom borrningsteknik, sprängning och schakt som gett upphov till nya koder. Avseende pålning har förändringar skett på grund av Eurocode-systemet samt krav från Boverket och Trafikverket. AMA Anläggning 10 hänvisar i koder
avseende vägar, bro och järnväg till Trafikverkets dokument. En svaghet med detta i skrivande stund är dock att Trafikverket ännu inte antagit AMA Anläggning 10 varför tillämpningen av verkets dokument bir oklar.. En nyhet i MER Anläggning är att vägledande kommentarer inarbetats direkt i anslutning till tillämpningsföreskrifterna. Vidare har i MER de Gemensamma bestämmelserna byt namn till Allmänna kostnader samtidigt somhjälparbeten inte längre ingår i dessa kostnader.

Allt arbete bör kodas

De senaste åren har jag vid flera tillfällen fått ta mig an en tvistefråga som förekommer i olika former. Om du som läsare är beställare kanfallbeskrivningen tjäna som en upplysning för att bemöta tilläggskrav. Om du är entreprenör kan den fungera som uppslag för att få mer ersättning.Anbudsgivaren har rätt att utgå från att en mängdförteckning är komplett och att de genom åberopade koder beskrivna arbetsmomenten är uttömmande. Detta är en grundförutsättning vid anbudsgivning för att göra förfrågningsunderlaget kalkylerbart och kallas ”kompletthetskravet”. Allt arbete som ska utföras ska kunna härledas till de koder som beställaren föreskrivit genom tillämpning av reglerna för tolkning av AMA och MER.
Om ytterligare arbete behöver utföras utöver vad som anges i koderna ska reglering ske för sådant arbete. Så långt är förhoppningsvis vi alla överens.

Oklarheter i samband med underförstådda delarbeten

Ibland uppkommer dock situationen att ett arbete förutsätts utföras trots att det inte uttryckligen anges i en kod. Arbetet kan ses som en naturlig del av det arbete som anges i en kod men kan till sin art även sortera in under en annan kod eller borde ha en självständig kod för att det inte liknar det arbete som föreskrivs. Här är några exempel ur verkligheten.Beställare föreskriver att rör ska förläggas med styrd borrning enligt kod PBF i AMA. Vid utförande av styrd borrning görs först en så kalllad pilotborrning för att styra borrhålet rätt. Därefter förläggs rörledningen, vanligtvis
genom att den dras tillbaka genom det pilotborrade hålet.Om vi utgår från att arbetet görs i jord kan man med hänsyn till pilotborrningens
art betrakta pilotborrningen som en form av jordborrning. Jordborrning sorterar under kod CBE. Fråga uppkommer då om beställaren även ska ha med arbetet pilotborrning i kod CBE? Eller för det fall pilotborrning inte finns i CBE vid upphandling av styrd borrning, har entreprenören då rätt till reglering från noll för pilotborrningen?

Ingen föreskrivning
för nödvändiga delarbeten


Min uppfattning är att beställaren inte behöver föreskriva pilotborrning särskilt, varken i kod PBF eller genom hänvisning till kod CBE. Detta
eftersom pilotborrningen är ett nödvändigt moment i den styrda borrningen för att den ska genomföras på ett fackmässigt sätt. Ett annat skäl är att det av allt att döma finna en praxis att inte föreskriva pilotborrning separat som jordborrning. Att pilotborrning får genomföras vid styrd borrning är därmed ingen överraskning för entreprenören och fullt kalkylerbart vid avgivande av anbud. Min uppfattning kan tyckas beställarvänlig men jag hade
gett samma svar oavsett om en beställare eller entreprenör frågat. En variant på samma fråga är förläggning av bentonitmatta då arbete uppkommer med tillfällig täckning av bentonitmatta vid stopp för ledighet, helg och ogynnsam väderlek. Entreprenören menade att beskrivningen föreskrev skydd av mattan vid dessa stopp men att det inte fanns någon kod som reglerade arbetet med tillfällig täckningen och att arbetet därav skulle regleras. Motargumenten från beställaren är ungefär desamma som i pilotborrningsfallet,
det vill säga täckningen är en del av den fackmässiga hanteringen, den är kalkylerbar till sin omfattning samt att praxis inte är att föreskriva arbetet separat i en kod. I det aktuella fallet framgick för övrigt arbetet med täckning vid arbetstopp av arbetsbeskrivningen och kod DBE.1 i mängdförteckningen hänvisade till arbetsbeskrivningen.

Oklarheterna kan gagna
uppmärksam entreprenör


De beskrivna situationerna är en variant på samma tema – att hitta ett arbetsmoment som inte uttryckligen framgår av en kod men som kan passa in i en annan kod som inte finns med i mängdförteckningen. Eftersom jag skriver för entreprenörer är det självklara tipset att vara konstruktiva för att hitta oklarheter i AMA och MER som kan ge extra ersättning. På
sikt gynnar det faktiskt båda parter eftersom både författare av förfrågningsunderlag och Svensk Byggtjänst blir
uppmärksamma på problemen och kan skapa klarhet i texterna vid revideringar. Det medför i sin tur tydligare spelregler och bättre förutsättningar för jämförbara anbud.

AMA Guide

Se vårt kompletta utbud av AMA utbildningar