Villfarelser och misstag vid totalentreprenad

Av Jacob Hamilton, advokat, Foyen Advokatfirma

Vid totalentreprenad på ABT 06 förekommer missuppfattningar och misstag som en beställare bör undvika för att minimera risken
för tvister om tid, pengar och kvalitet. Nedan presenteras några vanligt
förekommande exempel på sådana missuppfattningar och misstag.


Begreppet totalentreprenad innebär inte att ”allt ingår” i entreprenörens åtagande! Att allt
skulle ingå i entreprenörens åtagande i en totalentreprenad är en vanlig
missuppfattning som vi entreprenadjurister stöter på då och då.
Totalentreprenad innebär att entreprenören, förutom utförande, svarar för en
väsentlig del av projekteringen. Totalentreprenad innebär däremot inte att ”allt
ingår” i entreprenörens åtagande.

Krav ska framgå av handlingar

Regeln om att kontraktsarbetena bestäms
av kontraktshandlingarna är liksom vid
utförandeentreprenad huvudregeln och
följer av portalparagrafen i ABT 06. Utgångspunkten är således att de arbeten
som ska omfattas av entreprenörens åtaganden ska framgå uttryckligen av kontraktshandlingarna, låt vara i form av funktionskrav. Viss möjlighet till ”utfyllnad” finns i den meningen att entreprenörens åtagande också kan omfattaarbeten sominte
är uttryckligen föreskrivna. Om kontraktshandlingarna inte utvisar krav, ska
arbetena nämligen utföras så att de motsvarar vad som kan fordras med hänsyn
till den planerade användning som beställaren redovisat för entreprenören.
Räckvidden av denna utfyllnadsregel
ska dock inte överskattas. En beställare
bör därför inte utgå från att otydligheter
eller ofullständigheter i beställarens krav,
annat än undantagsvis, ”läks” av det faktumatt det aktuella projektet upphandlas
som totalentreprenad.

Ansvar för beställarlösningar

Det gäller att vara tydlig när det handlar
omtekniska lösningar somföreskrivits av
beställaren. Särskilda regler om ansvaret
för beställarens tekniska lösningar, ”styrd
totalentreprenad”, finns i ABT 06 kap.
1 § 8.
Huvudregeln är att beställaren svarar
för de tekniska lösningarnas riktighet,
vilket inskränker entreprenörens ansvar
till ett utförandeansvar i de delar som beställaren har föreskrivit tekniska lösningar. Entreprenören är skyldig att göra viss
utredning för att kunna anpassa sina lösningar till vad beställaren föreskrivit,
men entreprenörens utredningsansvar är
begränsat till konsekvenser som en fackman rimligen kunnat sluta sig till.

Projektering kan halta

Det händer då och då att en beställaresom ursprungligen tänkt göra en upphandling som en utförandeentreprenad ändrar sig
under projekteringsfasen och istället väljer totalentreprenadformen. Detta på-
verkar det fortsatta arbetet i projekteringen eftersom beställarens krav, åtminstone till del, nu blir utformade som
funktionskrav och inte som tekniska lösningar.
Vid tidpunkten när beställaren ändrar
sig är projekteringen ofta olika långt
framskriden i olika discipliner. Beställaren förväntar sig att entreprenören ska
lägga det befintliga projekteringsunderlaget till grund för den fortsatta projekteringen.
Frågan är dock vad det närmare bestämt är som entreprenören lägger till
grund för fortsatt projektering. Är beställarens projektering i olika discipliner
olika långt framskriden – föreligger då
problem med ”haltande” projektering?
Är projekteringen i olika discipliner tillräckligt samordnad?
entreprenören är inte synsk
Om man som beställare önskar lägga om
kursen på detta sätt är det viktigt att tydligt informera anbudsgivarna om bakgrunden till och möjliga komplikationer i
den befintliga projekteringen. Det är
svårt för anbudsgivare att under en kort
anbudstid upptäcka och prissätta risker i
en haltande projektering.
Detta kan leda till förseningar ochmerkostnader när problem i den befintliga
projekteringen kommer i tydlig dager,
vilket ofta sker först under byggtiden.
Som förklarats ovan är entreprenörens
utredningsansvar avseende beställarens
tekniska lösningar begränsat till konsekvenser som en fackman rimligen kunnat
sluta sig till, och som beställare kan man
inte räkna med att entreprenören ska
kunna”serunt hörn” när detgäller befintlig projektering.

Avsteg ska vara tydliga

Även avsteg från ansvarsfördelningen
somavser beställarens tekniska lösningar
måste vara tydliga.
Ibland önskar beställare föra över ansvaret för de egna tekniska lösningarna
till entreprenören. Önskan att förändra
ansvarsfördelningen genom avsteg från
regeln att beställaren svarar för riktigheten i egna tekniska lösningar kan uttryckas på olika sätt. Vanliga, mindre tydliga,
varianter är att entreprenören ska ”överta handlingar som sina egna”, att entreprenören åläggs en ”granskningsskyldighet” eller att beställarens tekniska lösningar benämns som ”exempel” eller
”förslag”.
Som beställare är det viktigt att minnas
att avsteg från grundläggande ansvarsoch riskfördelningsregler i ABT 06 måste
göras på ett tydligt sätt för att gälla förereglerna i ABT 06. Att så sker är i beställarens eget intresse.  

Bra med aktiv beställare

En totalentreprenad innebär inte att beställaren bör vara passiv. När det gäller
genomförandefasen av en totalentreprenad är beställarens deltagande i det dagliga arbetet med entreprenaden mycket
viktigt. Detta gäller särskilt om förfrågningsunderlaget huvudsakligen är baserat på funktionskrav och beställaren vill
ha möjlighet att på nära håll följa vilka
tekniska lösningar som entreprenören
använder för att uppfylla beställarens
funktionskrav.
Det finns inte sällan en obefogad rädsla
på beställarsidan för att ”lägga sig i” totalentreprenörens arbete och därigenom
orsaka en förändring av ansvarsfördelningen. Detta leder i sin tur lätt till passivitet på beställarsidan och osäkerhet på
entreprenörsidan.
Totalentreprenadformen hindrar dock
inte att beställaren aktivt tar del i och följer det dagliga arbetet med entreprenaden och löpande diskuterar olika frågor
med entreprenören.

Överdriven rädsla

Denna typ av delaktighet leder inte automatiskt till en förskjutning av ansvar och
risk från entreprenören till beställaren,
utan brukar tvärtom vara ett bra sätt att
undvika den så kallade ”snöbollseffekten” där problem som inledningsvis varit
små till slut har blivit närmast oöverstigligahinder förett lyckatgenomförandeav
entreprenaden.
Regler om effekter av beställarens godkännande avtekniska lösningar somföreslagits av entreprenören finns i ABT 06
kap. 2 § 12. Reglerna innebär att entreprenören inte ”befrias” från funktionskrav
genom att beställaren godkänner en av
entreprenören föreslagen teknisk lösning, såvida inte beställaren har accepterat en av entreprenören gjord reservation
mot ett visst funktionskrav. Sådana reservationer måste vara tydliga för att kunna
åberopas av entreprenören.
De nyssnämnda reglerna visar att rädslan för sammanblandning av parternas
ansvar ofta är överdriven och att en beställare inte behöver undvika godkännanden i alla dess former.